Lundaskogs Byalag

 

Torvhistoria

 

De äldsta beläggen för användning av torv är som bränsle. I synnerhet i trädfattiga delar av landet har man använt torven att värma sig med. Men det var ofta mer arbete att tillverka bränntorv än att hugga sin vedbrand i skogen, så det förekom mest där veden var svår att få fatt på. 

Carl von Linné har förstås gjort sin egna iakttagelser kring bruket av torv. Under sin Skånska resa 1749 konstaterar han den 7 juni att det inte är särskilt vettigt att elda upp sin torv då det tar många sekler att bygga upp nytt torvförråd medan skogen växer upp på ett sekel. Han säger också: 

”Uppkastad torv, tätt hoppackad, förmultnar till fin jord, men ännu snarare om hon blandas med färsk gödsel. Den som äger eller vunnit en så fin mylla, antingen av boskap eller kärr, han äger en skatt för sin åker och äng och en rätt gödsel. Lycklige bönder, som förstå sin egen nytta.” 

I Lundaskog finns flera torvschakt bl.a. vid Siggemossen, Källmossen, Norralund m.fl. Torv har täktats sedan urminnes tider i Sverige. Om den använts för strötorv eller bränntorv är oklart, men det troliga år det sistnämnda, eftersom strötorvanvändning förefaller mera sentida än användning bränntorv. Bränntorv var under 1800-talet mest för husbehov.

 

Torvtäkt var från början ett manuellt arbete. Det hade sin givna plats i den årsrytm som styrde det mesta i det gamla bondesamhället Man började bränntorvtäkten efter vårsådden och det mesta arbetet var avklarat innan midsommar. Strötorv tog man upp senare under tidig höst. 

Den äldsta kända metoden är sticktorvtäkt. Det innebar att man grävde upp torven med spade för att sedan lägga torven för torkning. Eftersom torvtäkten är en säsongsysselsättning, behöver inte dräneringen vara  effektiv, utan bara  bra att den håller täktplatsen något  när torr under några månader på försommaren, när nederbörden är låg. 

Efter dikningen, som fick förnyas allt efter- som täktandet fortsatte, påbörjades själva täkten. Den krävde, för att vara rationell, medverkan från flera personer. Man arbetade längs en schaktkant. Minst en person stod nere i schaktet och en på schaktkanten. Den sistnämnde gör lodräta snitt neråt i schaktväggen och den eller de som arbetar nere i schaktet gör horisontella snitt för att skilja av torvstyckena. Dessa var ofta i storleken 30 x 15 x 8 cm. När de skurits ut kastas de upp på schaktkanten, vilket blev allt mera arbetsamt, ju djupare man kunde skära. För att unnderlätta detta. konstruerades varierande typer av redskap som möjliggjorde att man drog upp torvklumparna uppifrån när de skurits loss. Väl uppkomna togs torvklumparna omhand av övrig arbetskraft, som ofta bestod av äldre män med visst arbetshandikapp samt kvinnor och barn. Till en början lades torvklumparna ut på marken för att rinna av och börja torka upp. Så småningom restes torven, det vill säga tre torvstycken ställdes tillsammans på högkant och ett lades över som ett tak. När de blivit lite torrare, sattes de upp i glesa runda staplar med lufthål mellan varje stycke. Detta kallades att   man stackade, eller käglade torven. 

Efter ännu en torkperiod var den så   klar att köras hem till torvboden, med en speciell skottkärra med järnhjul, där den fick ligga tills den skulle användas.

 
Kägla
 
IMG_20200517_144703
 
 

Mekanisreingen av bränntorvsindustrin medförde ökad produktion. En grov uppskattning av svensk torvindustri 1906 visar att det fanns 81 bränntorvfabriker med en total årsproduktion av 152 000 ton bränntorv.  

Bilden visar ett vanligt sätt att torka bränntorv.
 

PastedGraphic-2

 

 

Vid Källmossen startade företaget AB Olaus Olsson, Stockholm 1918 brytning av bränntorv. De hade två ångmaskiner som drev någon sorts kvarnar där torven maldes för att sedan pressas ihop till bitar stora som tegelstenar. Torven fick sedan soltorka under sommaren, för att på vintern transporteras med företagets egna hästar och kälkar på den s.k. ”torvvägen” som gick från Källmossen till Jönåkers järnvägsstation förbi Nyborg och över Tybbles gärden och en av företaget byggd bro över Lundaån, Kilaån. Bolaget gick i konkurs 

 

Ritning på torvmakin driven av råoljemotor eller ångmaskin.

 

Torvmaskin 
 
 
Upptagning av torv
 
 
Upptagning av torv