Utredningen om mordet vid Loberga.

 
Loberga tillhör Tuna socken men ligger som en enklav i södra delen av Lunda socken, söder om Brännkärr. 
I husförhörsboken för Tuna 1864 finns en notering om att torparen Erik Anderson hittades mördad, natten mellan den nionde och tionde juni 1864. 
 
I protokollet från ”Urtima ting med Jönåkers Härad å länsfängelset i Nyköping den 20 augusti 1864” 
”Närvarande i rätten: undertecknad vice Häradshövding och S. f. Domhafande, samt Jönåkers Härads nämnd. Johan Erik Jansson i Stora Marsäng, Erik Persson i Enstaberga, Anders Persson i Herrhagen, Anders Petter Carlsson i Rogsta, Johan Erik Lundbom i Stordalen, Erik Broman i Koltorp och Johan Erik Jansson i Lilla Emtenäs.
Tings och Rättegångsfrid pålyses.”
 
En skrivelse från länsman Carl Sundström till domhavande i Jönåkers Härad enligt nedan: 
”Ehuru ännu icke sådana upplysningar vunnits vid efterforskningar af den eller de personer som begått mordet å torparen Erik Andersson i Loberga, att någon därför kan åtalas, anser jag mig ändok böra hos Herr S. f. Domhafanden anhålla om utsättande av urtima ting med Jönåkers Härad för att därvid kunna få åtskilliga personer såsom vittnen på ed avhörda uti omständigheter, som möjligen slutligen kan lända till upplysning om upptäckten av den eller de personer som begått detta ohyggliga mord.
Ullevi den 10 augusti 1864
Carl Sundström”.
 
Länsman Sundström blev anmodad av rätten att kalla in de personer han önskade få hörda och inställda till tinget, för att på ed höra dem.
De inkallade var: Hemmansägaren Gustaf Fredrik Gustafsson i Mogetorp, Carl Johan Gustafsson i Norrtorp, Olof Eriksson i Siggemossen, Carl Erik Henriksson i Lindalen, Erik Mogren i Brännkärr, bonden Johan Erik Nylund i Bäcktorp, jämte kronoskogvaktaren Anders Fredrik Eriksson och Erik Eriksson ”samt en i deras hus varande kusin pigan Charlotta Eriksson i Lundäng”. De tre sista för att upplysningsvis höras. 
Pigan Charlotta Eriksson i Lundäng hördes upplysningsvis, hon vitsordar att Erikssönerna gått från Lundäng på kvällen den nionde juni och kommit hem tidigt på morgonen den tionde juni. Hon meddelade också rätten att hon hört Erikssönerna sins emellan yttrar, dagen efter det att mordet blivit känt ”Det var väl att vi den natten ej voro på den sidan av allmänningen”. 
  • Vittnet Johan August Gustafsson, Mogetorp, tar tillbaka vittnesmålet, att han varit på allmänningen den nionde och tionde juni där han uppbringats av Erikssönerna när han fällt två granar och en tall. Händelsen skulle ha skett några dagar senare.
  • Vittnet Gustaf Fredrik Gustafsson, Mogetorp, ej heller sett Erikssönerna natten mellan den nionde och tionde juni. Några dagar efter mordnatten hade bröderna Eriksson kommit till Mogetorp i sällskap med Johan August Gustafsson. De ville få alibi för mordnatten av Johan och Gustaf. Erikssönerna  uttryckte ”att de voro särdeles illa ute för rykten om mordet”. Varför de frågade om de ville vittna i domstolen till deras fördel.
Erikssönerna medgav att de uppmanat Johan och Gustaf Gustafsson att vittna. Samt tillade att de på väg från Mogetorp natten mellan nionde och tionde juni sett på avstånd en person avvikande från vägen som de kände som båtsman Frisk och vid Norrtorp sett en person stående vid fönstret i stugan. Erikssönerna anmärkte även att de hade flera ovänner genom sitt yrke vilket följde av deras tjänstebefattning.
  • Anders Gustaf Gustafsson, Norrtorp, hävdade att han inte sett Erikssönerna mordnatten.
  • Carl Johan Gustafsson, Norrtorp, hävdade också att han inte sett Erikssönerna aktuell natt.
  • Olof Eriksson, Siggemossen, hävdade att han inte varit på allmänningen den aktuella natten.
  • Carl Erik Henriksson, Lindalen, Kunde inte heller ge någon upplysning.
  • Erik Mogren, Brännkärr och Johan Erik Nylund hade heller inga upplysningar att ge.
Vid fortsatt förhandling den tredje september var kronoskogvaktaren L. Sundström inkallad. Sundström kände väl till den mördade Erik Andersson, Loberga, som en ”flitig åverkare” på allmänningen. 
Kronoskogvaktaren Anders Fredrik Eriksson och Erik Eriksson häktades den tredje september 1864 för fortsatt utredning kring mordet på torparen Erik Anderson Loberga.
 
I protokoll från urtima ting med Jönåkers härad på cellfängelset i Nyköping den 24 september 1864 var överjägmästare Lindell inkallad som vittne.
  • På frågan om varför Anders Fredrik Eriksson ”fördöljde den av Gustafsson, Mogetorp utförda åverkan. Svarade Anders Fredrik Eriksson att han har den med i månadsrapporten för juni månad till överjägaren Wistelius.
  • Överjägmästaren Lindell fann den av Anders Fredrik Eriksson förklaring besynnerlig.
 
I protokoll från Jönåkers häradsrätt på cellfängelset, Nyköping 14 oktober 1864 vittnade överjägmästare Wistelius att han erhållit den anmälan kronoskogvaktare Eriksson lämnat.   
 
I protokoll från Jönåkers häradsrätt på cellfängelset, Nyköping 5 november 1864 var båtsman Carl Petter Frisk, Qvarsebo inkallade, förre kronoskogvaktaren J. A. Broms vid Hustorp, kronofjärdingsman G. Zetterberg vid Qvarsebo, Johan Pålsson vid Hyttan i Qvarsebo samt torparna Per Andersson Tallbacken och Gustaf Persson i Löfstugan Lunda som vittnen.
 
Båtsman Carl Peter Frisk vittnade till Erikssönernas fördel den femte november 1864. Han hade sett kronoskogvaktaren Anders Fredrik Eriksson och Erik Eriksson vid midnatt mellan den nionde och tionde juni 1864 vid Lilla Hacktorpstugan, nordvästra delen av Lunda allmänning, på landsvägen gående söder ut från Mogetorp. Avståndet dem emellan var ca 30 famnar. 
Åklagaren frågade om de åtalade sett båtsman Frisk under kvällen.
Kronoskogvaktaren Anders Fredrik Eriksson svarade att han såg en karl gå från landsvägen, vid midnatt, men inte känt igen båtsman Frisk.
 
Dom fälldes den 19 november 1864.
De tilltalade förblev i häkte för närmare prövning enligt 25 kap 5§ av Svea hovrätt, vilket var brukligt vid mord. 
Erikssönerna friades senare från mordanklagelsen av Svea hovrätt.
 
Mordet på torparen vid Loberga förblev därmed ouppklarat.
 
Änkan Ulrica Chritina Ersdotter och barnen driver torpet vidare till 1877 när Ulrica flyttar till Långkärret på Loberga. Ulrica gifter om sig 24 mars 1882 med Johan Erik Carlsson och flyttar till Gälkhyttestugan under Nävekvarns bruk.
 
Anders Fredrik Eriksson flyttade till Nävekvarn 1867 som skogvaktare på Nävekvarns bruk. Han gifte sig med Carolina Charlotta Hagman den 17 december 1870.
 
Erik Eriksson flyttade från Stora Lundäng till Bergalund som brukare 1865 och gifte sig med Anna Charlotta Carlsdotter den tionde mars 1867. Familjen flyttade till Nilstorp i Tuna 1869 som torpare.
 
Referenter: Protokoll från urtima ting i Jönåkers härad.
Husförhörslängd: Lunda 1864, Stora Lundäng 1867, Bergalund, Tuna 1864, Loberga, 1869, Nilstorp. Tunaberg, 1867 Nävekvarn.
 
 

Lite bakgrund till mordet vid Loberga


Skogsområdet i Lundaskog, söder om Fadabäcken till Nävsjön, redovisas på en karta från slutet av 1600- talet som Lunda sockens Cronoallmänning. Skogsområdet norr om Fadabäcken tillhör vid samma tid gårdarna i Kiladalen från Tybble i väst till Åkersta i öst.
1845 bildades Jönåkers Häradsallmänning, J.H.A., genom att Kila, Lunda, och Björkviks allmänningar slog samman, där andelarna fördelades efter hur stora de skattlagda gårdarnas var i mantal vid tidpunkten för sammanslagningen.

Av gammal hävd hade torparna tagit sitt bränsle i skogen. Men när J.H.A. bildats blev skogen värdefull på nytt. Torparna fick nu inte längre ta sitt bränsle och djuren fick heller  inte gå på skogen under vissa tider av året. 

Därav uppstod konflikter mellan skogvaktarna på J.H.A. och torparna i bygden. Det kan vara en av orsakerna till det tragiska mordet. Mordet blev ju inte uppklarat, så vi vet ju inte händelseförloppet.

 

LobergaLoberga mot söder